Ett av mina mest lästa inlägg på bloggen är min recension av Säker stil av Ebba Kleberg von Sydow och Emilia de Poret. Det är också det jag får mest kommentarer och mejl om. Det här med en basgarderob verkar engagera många och av feedbacken att döma verkar folk gilla när Fiktioner blir modeblogg och det har inte jag heller något emot. Böcker och stil är något som verkligen ligger mig varmt om hjärtat eftersom båda för mig handlar om att skapa historier. Böcker ger mig chansen att ta del av andras och ger mig språket att skapa egna och mitt val av kläder ger mig chansen att uttrycka min egen stil, min egen historia. Det är nog därför jag tycker att kläder är så viktigt eftersom jag växte upp fattigt och ärvde kläder. Idag har jag kraft att skapa min egen historia.
Om detta handlar också ett avsnitt av podden Invisibilia som jag nyligen lyssnade på. The Secret Emotional Life of Clothes handlar om hur kläder har kraften att förvandla oss och hur kläder påverkar oss mer än vad vi kanske först tror. I början av avsnittet intervjuar de några barn i Halloweenkostymer om hur de känner sig. Franny är utklädd till Amelia Earhart och menar att när hon är Amelia är hon inte flygrädd, men när hon är bara Franny är hon flygrädd och måste hålla mamma i handen. De intervjuar också Cass, en man som bär solglasögon därför att de fick honom att sluta bli mobbad i skolan. Dessa historier är högst personliga och jag tror att vi alla känner igen oss i något tillfälle när vi bar ett plagg eller en accessoar och kände oss annorlunda, som att plagget i sig gav oss kraft. Det låter flummigt, men de intervjuar också en forskare på Columbia University som forskar i om kläder kan få oss att höja vår intelligens. I ett experiment gav han deltagarna en vit rock att ta på sig, till den ena halvan sa han att det var en läkarrock och till den andra att det var en konstnärs. Hans experiment visar att den grupp som tror att de har på sig en läkarrock är mer skärpta och gör bättre ifrån sig i tester än de som tror att de har en konstnärsrock på sig.
Jag tänker på hur kläder också påverkar hur vi uppfattar andra. Har någon en fläck på sig en dag kanske vi inte bryr oss, men om personen har det varje dag? Om personen bara går med smutsiga och trasiga kläder, vad tänker vi då? I början av juni blev ett experiment som UNICEF står bakom viralt. I det klär sig en fransk flicka i smutsiga kläder och liknar ett hemlöst barn och reaktionerna hon får från omgivningen är så hemska att hon börjar gråta. Tänk att utseendet och kläderna den här lilla tjejen hade på sig avgjorde om vuxna i omgivningen ville hjälpa den här klart ensamma och vilsna flickan.
Uppfattningar om kläder handlar det också om i ett annat reportage i poddavsnittet. Det handlar om hur svarta i USA får klä sig. I ett uttalande kring Treyvon Martins död sades det att om han inte haft på sig en hoodie, så hade han inte dött. Tänk efter ett slag på det uttalandet. De lägger alltså skulden på Martins klädval och inte på att någon annan hade ett vapen och kände sig nödgad att mörda någon.
När de går igenom en mans garderob i avsnittet och listar kläder som han har står hans mamma i bakgrunden och när de börjar plocka fram hoodies och ärmlösa tröjor säger hon att han absolut inte får gå ut klädd så. På grund av hur han kan uppfattas. För att han är svart. Hon menar istället att han måste använda skjortorna och kostymbyxorna han har.
"Can his clothes protect him?"
"Yes, I believe they can."
Tänk på debatten här i Sverige. Vad blir kvinnliga våldtäktsoffer ofta frågade?
"Vad hade du på dig?"
Kraften och betydelsen vi tillskriver kläder är ett tveeggat svärd. Samtidigt som vi med hjälp av kläderna har möjlighet att uttrycka vår egen identitet, stil och historia, så påverkas vi också av betydelsen som andra tillskriver ett klädesplagg. Listor som säger att kvinnor över 40 inte kan ha minikjol. Vi har kläder som är könade, män får till exempel inte ha på sig kjol. Det är därför jag blir så upprörd när andra berättar för mig vad jag kan och inte kan ha på mig. Jag gillar verkligen boken Säker stil och i podden har de tidigare haft en intressant diskussion om just de listor på plagg kvinnor inte får ha på sig när de når en viss ålder och de har verkligen tagit avstånd från ett sådant beteende. Det är därför jag blir så ledsen när jag lyssnar på ett avsnitt och detta händer:
Jag lyssnar alltså inte längre på podden därför att jag tycker att de tillskriver kläder och företeelser betydelse som de inte har något att göra med. Men jag rekommenderar fortfarande boken för att den är välskriven och har många bra idéer om stil.
Själv kommer jag att fortsätta med min basgarderob och försöka tänka på de kläder som framkallar de känslor jag själv vill ha och de uppfattningar jag vill att andra ska få när de ser mig. Nu vet jag att forskning visar att kläder påverkar hur vi presterar och mår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar