måndag 30 januari 2017

Vända hem - Yaa Gyasi

Idag är det recensionsdag för Vända hem av Yaa Gyasi. Jag har tidigare skrivit om boken här.

onsdag 25 januari 2017

Where'd You Go, Bernadette - Maria Semple

Ni vet sådana böcker ni har tänkt att läsa hur länge som helst och som ni har blivit rekommenderade fler gånger än ni kan räkna? Where'd You Go, Bernadette var en sådan bok och när jag blev nyfiken på Maria Semples nya bok Today Will Be Different, så fick jag för mig att jag ville läsa debuten först (mer om varför jag inte läste Today Will Be Different här).

Where'd You Go, Bernadette handlar om femtonåriga Bee vars mamma Bernadette plötsligt försvinner. Bernadette passar inte in i området där hon bor, medan mammorna i Bees skola desperat försöker få skolan att ta in fler välbärgade barn, försöker Bernadette planera en resa till Antarktis för familjen eftersom det är Bees största önskemål. Mitt i reseplanerandet försvinner Bernadette och ingen av de andra mammorna i samhället tycker att det är konstigt - hon var ju redan en kuf. Men Bee vägrar tro att hennes mamma lämnat spårlöst och börjar leta efter henne.

Where'd You Go, Bernadette är en superhyllad debut och i den pocketupplagan jag lånade från biblioteket fanns det åtminstone 10 sidor med positiva omdömen, vilket spädde på min uppfattning om att jag verkligen inte förstod hajpen. Visst, jag tycker också att det är tråkigt att många romaner där historien berättas genom dagboksinlägg, brev, mejl, kvitton, rapporter etc. ofta blir nedvärderade,  kanske för att sättet är vanligast inom chicklit (Meg Cabots Boy-serie byggs upp så, till exempel) och därför kan ju naturligtvis inte "finlitteratur" bestå av det (men epistolära romaner verkar helt okej i finrummen?), men det räcker inte för mig att många recensenter ser detta som romanens starka sida. Att Semple genom Where'd You Go, Bernadette gör denna form av uppbyggnad mer accepterad. Jag älskar romaner som byggs upp genom brev och dagboksinlägg och jag tycker absolut att formen fungerar i denna roman. Genom sättet romanen är uppbyggd förstår man att Bee försöker att leta efter sin mamma genom texter som på något sätt berör henne. Det som inte håller för mig är hur lång den är och hur lång tid det tar innan Bernadette försvinner. För att vara en roman som är uppbyggd på premissen att huvudpersonens mamma är borta, så handlar inte romanen alls om det och i det här fallet tycker jag inte att det går ihop.

Humorn är heller inte min kopp te och det förvånar mig för Semple har skrivit för tv-serien Arrested Development, som är en av mina favoritserier. Dessutom har hon hyllats för humorn i Where'd You Go, Bernadette och recensionerna säger att den är "laugh-out-loud funny", men inte en enda gång skrattade jag rakt ut. Eller ens drog på smilbanden. I mina ögon är det humor som försöker för mycket, som försöker att vara så konstig som möjligt och det fungerar inte för mig. Jag hade samma känsla när jag läste The First Bad Man av Miranda July, att jag liksom inte förstår det roliga (och då undrar jag kanske om det är mig något är fel på?).

På svenska heter boken Var blev du av Bernadette och gavs ut på Wahlström & Widstrand 2013.

Where'd You Go, Bernadette
Maria Semple
Little, Brown
2014 (ursprungligen 2012)
368 s.

söndag 22 januari 2017

The Mothers - Brit Bennett

Ända sedan Brit Bennet skrev denna text om Between the World and Me av Ta-Nehisi Coates i New Yorker, så har jag haft ögonen på henne. När hennes debutroman The Mothers dessutom började dyka upp på först "böcker att se fram emot"-listor och sedan "årets bästa böcker"-listor, visste jag att jag var tvungen att läsa den.

The Mothers handlar om sjuttonåriga Nadia Turner som under sitt sista år i high school förlorar sin mamma som begår självmord och dessutom råkar Nadia själv ut för en händelse som kommer att definiera hela hennes vuxna liv. Utan att avslöja för mycket, kan man väl säga att händelsen knyter ihop hela romanen, men jag ska försöka skriva ett så spoilerfritt inlägg som möjligt. Förutom Nadia, handlar boken också om Luke Turner, pastorns son, som hon träffar i hemlighet under det sista året. Inte ens hennes bästa vän Aubrey får veta något.

Bokens berättarperspektiv är "the mothers", de äldre mödrarna i församlingen som Nadias familj är involverade i. I Upper Room, som kyrkan heter, har mödrarna koll på allt. De har följt romansen mellan Nadias mamma och pappa sedan länge och när Nadias mamma begår självmord är det den enda hemligheten de inte lyckas knäcka. Nadia som aldrig varit särskilt religiös, speciellt inte efter hennes mammas självmord, får sommarjobb i kyrkan sommaren innan hon ska till college och där träffar hon Aubrey och deras vänskap kommer att hålla livet ut.

Jag förstår vad Bennett försöker åstadkomma genom att ha de något allvetande mödrarna som berättare. De kan ge ett vidare perspektiv än Nadia själv och de väver väl in tematiken om mödrar och mödraskap. Hur svårt det kan vara att vara mamma, hur svårt det kan vara att bli mamma. Hur svårt det kan vara när man inte har mammor, vilket är fallet för både Nadia och Aubrey och det som gör att de också kommer varandra så nära. Vad gör man när man inte har en moders vägledande handlag? Bennett visar också skickligt på hur mödrar också kan vara de som förstör, som lägger sig i. Mödrarna i kyrkan lägger sig i allas liv, oavsett om de vill eller inte, och Luke ber sin mamma, pastorhustrun, om hjälp och hennes omdöme kommer att påverka hela romanens utfall. Däremot vet jag inte om jag tycker att berättarperspektivet med de allvetande kyrkomödrarna behövs i romanen. På ett sätt känns det som en väldigt krystad koppling att göra; romanen hade mycket väl burit utan att ha det berättargreppet. Att bara berätta från Nadias perspektiv hade fungerat utmärkt.

Men det är också detta berättargrepp som är det enda som haltar för mig. Utöver det gillade jag Bennetts debutroman. Som vanligt dras jag alltid till berättelser som på något sätt har en skolskildring och det är intressant att se Nadias resa från den lilla församlingen i södra Kalifornien till de stora collegestäderna i öst. Däremot är det inte alls fokus för romanen, utan det är snarare hur Nadia försöker lämna allt bakom sig. Försöker att inte låta hennes liv i Kalifornien lägga sig i hennes framtid, men hur mycket hon än försöker är det alltid något som får henne att åka tillbaka till Kalifornien. Platsen där hennes mamma begick självmord. Platsen där hon till slut hjälper de gamla kyrkomödrarna när de inte kan ta sig till kyrkan själva. Hur hon till slut måste bli en mor åt både sin pappa och sig själv.

Jag kan inte hitta någon information om att boken kommer att ges ut på svenska, men jag tror att det bara är en tidsfråga innan det sker.

The Mothers
Brit Bennett
Riverhead Books
2016
278 s.

torsdag 19 januari 2017

Vegetarianen - Han Kang

Idag är det recensionsdatum för Vegetarianen av Han Kang. Jag har tidigare skrivit om boken här.

PS. Glöm inte att hon nästa vecka gästar Internationell författarscen på Kulturhuset, där hon kommer att samtala med Yukiko Duke.

Sanning och skvaller - Curtis Sittenfeld

Idag är det recensionsdag för Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld. Jag har tidigare skrivit om boken här.

söndag 8 januari 2017

Läsåret 2016

Till en början hade jag tänkt göra en regelrätt årslista med mina bästa läsupplevelser från förra året, precis som jag gjort tidigare år. Men sedan gick jag se Roxane Gays läslista och tänkte att så vill jag också lägga upp min (för ärligt, jag orkar inte skriva någon liten rad om varje bok igen, om man vill läsa vad jag tyckte kan man faktiskt bläddra tillbaka i bloggen).

Under 2016 läste jag 46 böcker, vilket jag tror är något slags rekord. Det är i alla fall tre fler böcker än 2015 och det är ju alltid något.

TVEKLÖST ÅRETS BÄSTA LÄSUPPLEVELSER
My Brilliant Friend av Elena Ferrante
Homegoing av Yaa Gyasi
M Train av Patti Smith
The Yellow Wall-Paper av Charlotte Perkins Gilman
The Tidal Zone av Sarah Moss
The Mothers av Brit Bennett

UPPFÖLJARE SOM INTE VAR LIKA BRA SOM DEN FÖRSTA I SERIEN OCH SOM SPÅRADE LITE MYCKET, MEN SOM ÄNDÅ VAR JÄTTEBRA OCH JAG KAN KNAPPT BÄRGA MIG TILLS JAG FÅR LÄSA NÄSTA (OCH AVSLUTANDE) DEL
The Wise Man's Fear av Patrick Rothfuss

BÖCKER OM MENTAL OHÄLSA SOM JAG LÄSTE FÖR ATT KÄNNA MIG MINDRE ENSAM
Reasons to Stay Alive av Matt Haig
Ibland mår jag inte så bra av Therése Lindgren

BÖCKER SOM JAG HADE SVINHÖGA FÖRHOPPNINGAR PÅ MEN SOM INTE NÅDDE UPP TILL DEM
Eligible av Curtis Sittenfeld
Outline av Rachel Cusk
Hot Milk av Deborah Levy

BOK SOM JAG TYCKTE PÅMINDE OM STATION ELEVEN, SÅ DÅ LÄSTE JAG DEN, MEN JAG VET INTE OM DEN VAR SÅDÄR SUPERBRA SOM STATION ELEVEN (OCH DET ÄR ORÄTTVIST ATT JÄMFÖRA, MEN DET GJORDE JAG ÄNDÅ)
The Sunlight Pilgrims av Jenni Fagan

BOOKTUBE MADE ME READ THEM
Paulina & Fran av Rachel B. Glaser
Rush Oh! av Shirley Barrett
Sofia Khan is Not Obliged av Ayisha Malik

BÖCKER SOM JAG LÄSTE PÅ GRUND AV JOBBET
Gatukatten Bob av James Bowen
Formativ bedömning av Carolin Heyer och Ingeborg Hull
Vägar till läsförståelse av Monica Reichenberg
Jag är en tjuv av Jonas Karlsson
Om det var krig i Norden av Janne Teller
När jag inte hade nåt av Ison Glasgow och Emil Arvidsson

SVINHAJPAD BOK SOM ALLA VERKLIGEN TYCKER ÄR SÅDÄR SUPERKUL OCH ALLA BLURBAR PÅ FRAMSIDAN, BAKSIDAN OCH INSIDAN SA ÅT MIG SKULLE VARA DET, MEN JAG FÖRSTOD INTE VAD DET ROLIGA VAR OCH DET KÄNDES SOM ATT JAG TITTADE PÅ EN SITCOM MED PÅLAGT SKRATT OCH JAG VAR DEN ENDA SOM INTE FÖRSTOD NÅT
Where'd You Go Bernadette av Maria Semple

BÖCKER SOM JAG LÄSTE FÖR ATT JAG VILL LÄSA MER POESI
Crow av Ted Hughes
Search Party av George the Poet
Night Sky with Exit Wounds av Ocean Vuong
Bluets av Maggie Nelson

NOVELL SOM JAG LÄSTE MEDAN MINA ELEVER GENOMFÖRDE DET NATIONELLA PROVET I SVENSKA OCH JAG BORDE HA ARBETAT ISTÄLLET, MEN JAG VILLE VARA EN GOD LÄSANDE FÖREBILD
Ojura av Stina Stoor

DE ENDA UNGDOMSBÖCKERNA JAG LÄSTE I ÅR, SOM VISSERLIGEN VAR PÅ SVENSKA OCH ALLT, OCH SOM JAG VERKLIGEN VILLE ÄLSKA, MEN INTE GJORDE DET (SÅ JAG MÅSTE LÄSA FLER UNGDOMSBÖCKER NÄSTA ÅR, HELT ENKELT)
Gudarna av Elin Cullhed
Tschick av Wolfgang Herndorf
Stanna av Flora Wiström
Allt som blir kvar av Sandra Beijer

JUST DET, JAG LÄSTE FAKTISKT EN UNGDOMSBOK PÅ ENGELSKA OCKSÅ, MEN DÅ HADE JAG HELLRE VELAT SE OM "BATTLESTAR GALACTICA" IGEN FÖR DEN ÄR ETT BÄTTRE RYMDÄVENTYR
Illuminae av Amie Kaufman och Jay Kristoff

BOK SOM JAG LÄSTE FÖR ATT MIN TERAPEUT NÄMNDE DEN I FÖRBIFARTEN OCH JAG TVÅNGSMÄSSIGT KÄNDE ATT JAG VAR TVUNGEN ATT VARA EN DUKTIG FLICKA ÄVEN UNDER EN TERAPISESSION NÄR VI PRATADE OM ATT JAG JUST INTE SKA VARA DET
The Power of Now av Eckhart Tolle

Hur såg ert läsår 2016 ut?

onsdag 4 januari 2017

The Vegetarian - Han Kang

Som vegetarian blir jag naturligtvis nyfiken på en roman som heter just The Vegetarian och som handlar om en kvinna som blir vegetarian. Idag är det helt normalt och ingen höjer på ögonbrynen om någon bestämmer sig för att sluta äta kött (på sin höjd känner sig folk snarare hotade och tror att man med valet att sluta äta kött också tror att man är förmer än de som äter kött, fast man egentligen kanske bara bryr sig om sitt eget val och inte vill höra hur man pådyvlar sin egen världsbild när det är köttätarna som gör det, men I digress, detta är en bok vi pratar om, inte mitt liv), i alla fall i Sverige och därför tänkte jag att det kunde vara intressant att läsa om hur det är i Korea. Lägg dessutom till att jag är ett stort fan av Deborah Smith (@londonkoreanist på Twitter) som översatt boken och att jag dessutom aldrig läst en koreansk bok innan. Jackpot.

Nu visar det sig att titeln The Vegetarian är ganska missvisande egentligen. Ja, boken börjar med hur Yeong-hyes man blir bestört över att hon väljer att bli vegetarian efter en dröm hon haft och sedan får man se hennes familjs reaktioner på detta, men just vegetarianismen i boken är bara en parentes. Den större historien tecknar ett porträtt av en kvinna som faller offer för sitt eget psyke, men också för mäns objektifiering och överfall av henne.

The Vegetarian är indelad i tre delar och alla delar ger varsitt perspektiv på Yeong-hye, hennes vegetarianism och hennes stegvisa förfall. Vi får först hennes mans perspektiv. Han är en helt vanlig man, som tycker att hustruar bäst används som kuttersmycken och blir bestört när det visar sig att Yeong-hye varken vill infoga sig i mallen och dessutom verkar ha en egen personlighet utöver att vara hustru. Det andra perspektivet tillhör Yeong-hyes svåger som också objektifierar henne, men på ett helt annat sätt. Han är extremt attraherad av henne och hon agerar, ovetandes (?), som någon slags musa till honom då han är konstnär. Det sista perspektivet vi får är Yeong-hyes systers, In-hye, och det är också hennes perspektiv som får knyta ihop historien om Yeong-hye.

Det intressantaste i boken är tveklöst att Yeong-hye aldrig får komma till tals. Missförstå mig rätt; jag blev naturligtvis helt galen på att hon aldrig fick komma till tals. Inte nog med att alla perspektiv vi får i de tre delarna av boken objektifierar henne, boken i sig gör också det. Boken heter The Vegetarian. Punkt. Det är det hon är. Alla i boken har en egen etikett, ett eget perspektiv, att fästa på henne. Hustru. Musa. Syster. Objekt. Hela mitt exemplar av boken är fullt av understrykningar och kladd i marginalen där jag har undrat hur Yeong-hye reagerade, tyckte och tänkte i en viss situation. Vi får bara veta vad de runt omkring henne tolkar som hennes reaktion. Är det rätt tolkning eller skuggas personernas tolkning av vad deras åsikter och intentioner med Yeong-hye är? Ser de bara det de vill se? Det är otroligt intressant och det är precis sådan här litteratur som jag gillar som bäst. Ifrågasättandet av opålitliga berättare. Köper jag som läsare berättelsen med hull och hår? Tror jag på allt som berättarna ser och tolkar? Eller går jag emot dem just för att jag vill läsa in något helt annat? Jag kanske bara vill läsa detta som en feministisk historia som handlar om hur vi som människor alltid har objektifierat kvinnan och aldrig låtit henne komma till tals. Tänk om berättarnas tolkning av Yeong-hyes handlingar är korrekta och att det bara är jag som läsare som vägrar tro att det är sant? 

Förutom detta högst intressanta dilemma (och det som får mig att inse att jag verkligen älskar litteratur), så är Han Kangs språk mästerligt. Nu tycker jag det ibland kan vara problematiskt att läsa översättningar eftersom översättningar, likt berättarna, också tolkar en historia. En översättning blir ytterligare ett lager av tolkning att ta sig igenom, men utan att kunna ett ord koreanska så kan jag säga att Deborah Smiths översättning också är mästerlig och utan den hade jag aldrig fått ta del av Han Kangs historia. Deborah Smith och Han Kang är en otroligt bra kombination och det är inte svårt att se varför den vann Man Booker International Prize 2016. Jag beställer direkt den andra boken som finns översatt till engelska (eftersom jag vill läsa den i Deborah Smiths översättning), Human Acts (som är den första av Kangs romaner att publiceras på svenska under namnet Levande och döda) och väntar ivrigt på att mer verk av Han Kang ska översättas.

På svenska heter boken Vegetarianen och ges ut på Natur och Kultur i januari.

PS. Den 26 januari kommer hon till Internationell Författarscen på Kulturhuset i Stockholm. Hur glad är jag inte att jag köpte biljetter nu då? Vi ses där!

The Vegetarian
Han Kang (övers. Deborah Smith)
Portobello Books
2016 (ursprungligen på engelska 2015)
183 s.

måndag 2 januari 2017

December 2016

Gott nytt år!

Jag hoppas att ni hade en fin nyårsafton och att ni redan hunnit få någon läsning gjord. Jag läste precis ut årets första bok (okej, jag påbörjade den under 2016) och känner mig rätt nöjd. Men först ska vi titta tillbaka på föregående års sista månad och hur min läsning såg ut då.

Under december läste jag ut tre böcker:
The Tidal Zone av Sarah Moss
The Mothers av Brit Bennett

The Tidal Zone tog väldigt lång tid för mig att läsa, främst på grund av att jag under december var sjuk, men den var verkligen värd all tid det tog för mig att läsa och jag tror kanske till och med att det kan vara förra årets bok för mig. Den hamnar definitivt på topplistan i alla fall.

Efter det tog jag mig an The Mothers, som jag läste relativt snabbt eftersom den var tvungen att lämnas tillbaka på biblioteket. Precis som Hot Milk av Deborah Levy började den väldigt bra och efter första kapitlet var jag fast och läste långt in på småtimmarna. Dessvärre höll den inte hela vägen för min del, men detta kommer jag att ta upp i ett inlägg på en blogg nära dig så fort jag får ner mina tankar i ord.

Förutom The Mothers hade jag också lånat både Where'd You Go, Bernadette och Today Will Be Different av Maria Semple från biblioteket och båda behövdes läsas ut ganska omgående. Eftersom jag är en vän av ordning / offer för tvångstankar när det gäller just ordning, så ville jag gärna läsa Semples debut innan jag gav mig på uppföljaren, inte bara för att läsa böckerna i publiceringsordning, utan också för att Where'd You Go, Bernadette har varit på min läslista hur länge som helst och jag minns speciellt kollegor på Pocket Shop som tjatade på mig att jag borde läsa den i princip varje arbetspass ett tag.

Jag gillade Where'd You Go, Bernadette och tycker om att Semple valde att göra en bok av dagboksinlägg, mejl, rapporter, kvitton etc. eftersom det normalt inte platsar i "seriösa vuxenböcker" som en blurb sa, men jag tycker att den var på tok för lång och mysteriet med Bernadettes försvinnande, som ju är premissen för hela boken om man ska tro exakt all press kring boken, är bara en bråkdel av historien.

Efter Where'd You Go, Bernadette började jag läsa i Today Will Be Different, men som ni ser i listan här ovanför läste jag aldrig ut den. Jag läste cirka 50 sidor, men var sedan tvungen att lägga ner den. Huvudkaraktären var på tok för osympatisk för mig och det är inte det att jag hatar osymaptiska huvudpersoner, tvärt om, men hon var också otroligt nedlåtande och jag klarar inte av att läsa om människor som beter sig så. Jag tror verkligen att varje bok kan ge en något, även de som man inte gillar, men jag tror det handlar mycket om i vilket sinnelag man är när man läser och jag var verkligen inte redo för en pessimist som är nedlåtande. Dessutom fick jag intrycket av att hon var exakt som Bernadette i Where'd You Go, Bernadette och jag hade ingen lust att läsa samma historia en gång till (många på Goodreads verkar också tycka så). Jag är faktiskt ändå stolt över att jag lade ner boken, kanske tar jag lärdom från detta och kommer att bli nogrannare med vad jag faktiskt lägger ner min lästid på under kommande år.

December, och året, avslutades med att jag började läsa The Vegetarian av Han Kang, som jag i skrivande stund precis har läst ut (om jag hade läst ut den i december hade den lätt varit med på min årsbästalista kan man säga) och jag påbörjade även Getting Things Done av David Allen för att jag vill bli bättre på att strukturera upp allt jag behöver göra, främst i jobbet.

Vad avslutade ni förra året med? Är ni bra på att avsluta böcker ni inte gillar?