söndag 26 juni 2016

Eligible - Curtis Sittenfeld

Curtis Sittenfeld är en av mina favoritförfattare och har dessutom skrivit en av mina favoritböcker (definitivt topp tio i alla fall), American Wife, så man kan milt säga att förväntningarna var höga när jag hörde talas om att hon skulle skriva en modern version av Pride and Prejudice.

Jag förutsätter att ni är bekanta med Pride and Prejudice? I Sittenfelds version flyttas historien från England till USA och merparten utspelar sig i Cincinatti. Liz är journalist och bor i New York, men måste komma hem när hennes pappa drabbas av en hjärtattack. Även Jane – som också bor i New York, men arbetar som yogainstruktör – kommer hem och för första gången på länge är hela familjen Bennet samlat under samma tak. Snart får Liz reda på att finanserna inte är som de ska sedan hon flyttat och det hjälps inte av att hennes tre yngre systrar, Mary, Kitty och Lydia, fortfarande bor hemma. Mary studerar distans vid universitetet och har fler examina än någon kan räkna, och Kitty och Lydia är arbetslösa, bor hemma och ägnar dagarna åt att följa de senaste tränings- och hälsotrenderna. På en fest som sjukhusets chef anordnar träffar Liz och Jane Charles Bingley, en läkare som blivit känd eftersom han deltog i dejtingsåpan Eligible (tänk Bachelor) och hans buttre kompis, hjärnkirurgen Fitzwilliam Darcy, eller Darcy som han helst kallas.

När det gäller resten av historien vet ni vad som händer. Sittenfeld är väldigt noga med att följa den dramaturgiska kurva som Austen följde och trots att man vet vad som händer och hur det slutar, så är det ändå svårt att lägga ifrån sig boken eftersom man vill se hur händelserna och karaktärerna ser ut i Sittenfelds version.

Det jag gillar med Sittenfeld är att hon alltid tycks sätta ord på och analysera vardagshändelser så bra. Hon vet precis hur hon ska skriva, vilka detaljer att peka ut och när humor behövs. Hon skriver vackert och detaljerat samtidigt som det är lättsamt; hon är den perfekta navigatören mellan det pompösa "litterära" språket och det mer lättsamma, enklare språket utan att det någonsin tummar på kvaliteten.

Det jag också gillar är hur Sittenfeld, som av många bedöms som en "litterär" författare tar sig an chick lit:ens många kännetecken: korta kapitel som bidrar till att öka läshastigheten och stämning, korta dialoger, ofta på sms och att hon medvetet låter Bingley vara en såpakändis "trots" sin fina universitetsutbildning. Det här är chick lit och det säger jag inte på något nedvärderande sätt; jag tycker att chick lit är precis lika mycket litteratur som vilken annan litteratur som helst. Det jag menar med "chick lit" är att det är lättsam underhållningslitteratur och det tycker jag verkligen att Sittenfeld levererar. Hon blandar skickligt det lättsamma med skarpa analyser av både klass, etnicitet och sexuell läggning, vilket ännu mer bidrar till att "modernisera" Pride and Prejudice, för det är klart att Austen hade tagit upp sådan tematik om det hade varit på tapeten när hon var verksam. Det känns liksom helt naturligt att Mrs. Bennet både är rasist och homofob och hur hennes betydligt mer öppna barn måste hantera hennes förlegade syn på världen.

Det är också kanske just det lättsamma som gör att boken inte når full pott för mig. Från Sittenfeld förväntade jag mig något mer lågmält och att hon ägnade mer tid åt sina normalt så skarpa analyser av vardagen. Normalt är det är som att hon har något snäpp skarpare glasögon än vi andra och att hon sätter ord på sådant som för mig är helt omärkvärdigt och som jag har blivit hemmablind för. Jag hade gärna sett att hon istället för att skruva upp historien och händelseförloppet (det går väldigt snabbt att läsa trots sina 500+ sidor) istället hade saktat ner och stannat kvar vid händelser och detaljer.

Eligible verkar ännu inte ha köpts upp av svenska förlag (vad väntar ni på?). Tills dess får vi nöja oss med det engelska originalet.

Eligible
Curtis Sittenfeld
Random House
2016
512 s.

onsdag 22 juni 2016

Ms. Marvel, Vol. 1: No Normal - G. Willow Wilson & Adrian Alphona

Förutom Bamse så har jag aldrig varit en serietidningsläsare. Jag har aldrig varit fascinerad av superhjältar och även om jag sett mer superhjälteserier och filmer än vad jag egentligen haft intresse för så har jag ändå velat läsa mer serier. På senare tid har det blivit creddigt och det känns som att jag missat popkulturella referenser och att jag varit utanför. I och med the rise of the nerd, eller vad man ska säga, så har serier blivit coolt och jag är inte bättre än att jag också faller för grupptryck. Däremot har jag inte känt att jag vill läsa t.ex. Batman eller Superman, så det var inte förrän jag hörde talas om nya Ms. Marvel som jag kände att det faktiskt var en serie som intresserade mig på riktigt, inte bara för att det är inne nu.

Ms. Marvel är en karaktär som tidigare funnits i Marveluniversumet. Hon skapades på 70-talet för att vara den kvinnliga motsvarigheten till Captain Marvel och hon var då en leggy blonde så att säga, så när jag hörde talas om att den nya inkarnationen av Ms. Marvel var en tonårig muslim från Jersey City blev jag mycket mer intresserad. Vi behöver en mångfald i all vår populärkultur och jag tror att nya Ms. Marvel verkligen bidrar till att nyansera vem som kan vara superhjälte och inte.

I nya Ms. Marvel får vi möta Kamala Khan, en high school-tjej som är besatt av serier och superhjältar och som verkar vara lite av en tönt. Hon är yngst i familjen och båda hennes storasyskon, storasystern Nakia och storebrodern Aamir, är betydligt mer troende än vad hon är. Nakia bär slöja och vägrar gå på fester som har alkohol och Aamir bor hemma och ber hela dagarna och till och med deras föräldrar vill att han ska sluta be så mycket och skaffa sig ett jobb. Kamala är lite av det svarta fåret i familjen som ägnar sin fritid åt att skriva fanfiction om Avengers och vill smyga ut på fester som de coola i skolan har. Det gör hon också en kväll och när hon är på väg hem från festen blir hon fast i en mystisk dimma där hon möter Captain America, Iron Man och Ms. Marvel...

Eftersom jag inte har sådan vana att läsa serier tycker jag det är svårt att recensera och jag kanske läser mer okritiskt än vad andra gör, men jag älskade verkligen Ms. Marvel, Vol. 1. Jag gillar främst hur Wilson och Alphona lyckas fånga tonårens val och kval på ett väldigt trovärdigt sätt. Normalt känner man (okej, i alla fall jag) sig som ett freak under tonåren och det blir inte bättre när man tillhör en minoritet i sitt samhälle och dessutom får superhjältekrafter. Kamala kommer från ett muslimskt hem och går i moskén tillsammans med familjen, men hon verkar också vilja testa gränser och utforska vem hon är både i religionen och utanför, precis som alla i tonåren som vill utforska vem man är i och utanför sin familj. Wilson är väldigt bra på att skriva dialog som med bara några få ord sätter tonen på hur det är att vara den i skolan som inte bara är en tönt utan dessutom utanför majoritetsgruppen och hur de andra i skolan bygger sin uppfattning om henne på grund av osäkerhet och fördomar när det kommer till islam. 


Vad gäller själva mysteriet som hon får lösa när hon väl fått sina superkrafter och lärt sig använda dem kan jag i dagsläget inte uttala mig så mycket om. Hela första volymen ägnas åt att lägga grunden för historien om Kamala och det tycker jag är bra. Det finns inget som är så tråkigt som en slarvig grund som författaren sedan ska försöka bygga vidare på. Dessutom verkar serier i allmänhet publiceras under flera år och därför har Wilson och Alphona både tid och utrymme att verkligen mejsla ut historien från början och göra den till sin egen. I slutet av volym ett är det ganska tydligt att hon har fått en fiende som hon måste möta i senare nummer och jag ser fram emot att se hur hon växer i rollen som superhjälte, men också hur hon växer i sin egen person.

Ms. Marvel, Vol. 1: No Normal
G. Willow Wilson & Adrian Alphona
Marvel Comics
2014
120 s.

måndag 20 juni 2016

Sommarläsning 2016

Idag är min första semesterdag och vad passar mer än att skriva om min planerade semesterläsning? Igår plockade jag ihop en hög utifrån min lista jag hade i huvudet och lade upp på min Instagram. Här blev resultatet:


Charlotte Perkins Gilman, The Yellow Wall-Paper: En novell som jag har tänkt att läsa hur länge som helst och i sommar ska det ske.

Rumi, The Masnavi, Book 1: Rumi har dykt upp i böcker som jag läst hela året och det har känts som ett tecken att jag borde läsa honom. Dessutom har jag börjat läsa mer poesi, så det passar bra.

William Shakespeare, The Winter's Tale: Jag brukar läsa (åtminstone) en Shakespearepjäs per sommar och i år är det The Winter's Tale som gäller eftersom jag vill läsa Wintersons moderna version.

Jeanette Winterson, The Gap of Time: Är det något jag har sett fram emot detta år så är det alla moderna versioner av Shakespeare som blir utgivna. Det är faktiskt en ren skandal att jag inte har läst någon i serien än, men i sommar går startskottet och förhoppningsvis kommer jag hinna med någon mer innan året är slut.

Elena Ferrante, The Story of a New Name: Hade jag all tid i världen och inte så många böcker att läsa skulle jag läsa alla Ferrantes böcker i sommar, men jag är realistisk och hoppas att jag hinner läsa åtminstone denna.

Lotta Lundberg, Timme noll: Om en vecka åker jag på skrivarkurs med Lotta Lundberg och därför ville jag läsa något av henne innan jag åker. Jag har nyss läst Ön som jag inte var helt överväldigad av, så jag hoppas att Timme noll engagerar mig mer.

James Rebanks, The Shepherd's Life: Jag läste någonstans att Rebanks bok skulle innehålla mycket om litteratur. Jag vet inte om det stämmer, men den åkte upp på läslistan ändå för även om han inte skriver om läsning så är det något som tilltalar mig med det solitära (?) livet på landet.

Ted Hughes, Poetry in the Making: Jag läste Crow tidigare i vår och blev nyfiken på mer Hughes och det bästa jag vet är författare som skriver om sitt eget läsande och skrivande, så därför kändes denna självskriven.

Ocean Vuong, Night Sky with Exit Wounds: Vuong har blivit hyllad i både The New York Times och i The New Yorker och jag har blivit tillräckligt övertygad av recensionerna där för att köpa boken. Jag har mycket höga förväntningar, men av det jag har läst hittills så tror jag att de kommer att infrias.

Teskedsorden, Inte en främling: Vi kommer att arbeta med boken i höst, därför tänkte jag läsa den nu i sommar och förbereda mig.

Ison Glasgow och Emil Arvidsson, När jag inte hade nåt: Även denna kommer vi att arbeta med i höst.

Dylan Wiliam, Att följa lärande: För mig handlar semester också om att förkovra mig och därför har jag slängt med en massa böcker som rör jobbet. Dylan Wiliam har jag velat läsa länge och jag hoppas att jag hinner med att läsa honom i sommar.

Carol Dweck, Mindset: Även denna hoppas jag att jag hinner med i sommar för att utveckla mig på jobbet. Vi kommer också att jobba en del med mindset med eleverna.

Caitlin Moran, Moranifesto: För att jag slänger mig över allt Moran skriver.

G. Willow Wilson, Adrian Alphona och Jacob Wyatt, Ms. Marvel, Vol. 2, Generation Why: Jag älskade den första volymen av Ms. Marvel och längtar efter att få läsa mer om Kamala Khan.

Kate Zambreno, Heroines: Efter reportaget om Zambreno i DN blev jag intresserad av att läsa boken, så jag köade på biblan och nu är den här lagom till semestern.

Adrienne Gear, Reading Power: Ytterligare en bok som jag gärna vill läsa för att utveckla min egen undervisning.

Daniel Möller och Hampus Möller, Du! Hitta rytmen: Även denna bok kommer vi att jobba med i höst, så jag hoppas jag hinner att läsa den.

Efter att ha plockat ihop böckerna och lagt upp dem på Instagram kom jag på att jag utelämnat flera böcker som jag hela året har tänkt "de läser jag i sommar", så här kommer alltså en liten lista på bubblare:
Helen Macdonald, H is for Hawk
Karl-Ove Knausgård, Min kamp 1 (åtminstone, jag köpte ju ändå hela serien på bokrean för att jag tänkte läsa hela serien i sommar...)
Chimamanda Ngozi Adichie, Americanah
Yaa Gyasi, Homegoing

Det här är nog den största sommarläsningshögen jag har plockat ihop och det är ett under om jag kommer att kunna läsa alla... Hur ser eran sommar-/semesterläsning ut?

lördag 18 juni 2016

Maj 2016

Sent omsider kommer här ett inlägg om min läsning under maj månad. Normalt kanske jag skulle ha struntat i att skriva om den eftersom mer än halva juni har gått innan jag publicerar detta, men jag kan inte låta bli att skriva om maj ändå eftersom det var den bästa läsmånaden på länge. Bloggen har fått stå tillbaka till förmån för jobbet, men trots jobbstress har jag funnit läsro. Eller man kanske kan säga eftersom att jag har haft jobbstress så har jag fått så mycket läst. När jag har mycket att göra läser jag extremt mycket. Man kan säga att det delvis är på grund av verklighetsflykt, men det är också för att jag blir så otroligt lugn av att läsa och det är ett sätt för mig att ladda batterierna inför kommande arbetsdag. Något annat som också bidragit till mitt läsflyt är att jag börjat läsa mer poesi för nöjes skull, men också för att jag läst böcker som är lite kortare eller mer lättlästa.

Månaden började med att jag första dagen läste Ms. Marvel, Vol. 1: No Normal av G. Willow Wilson och Adrian Alphona och det är faktiskt den första serien jag läst i vuxen ålder och jag gillade den verkligen. Jag läste Persepolis av Marjane Satrapi i tonåren (och Bamse som barn, såklart), men jag har nu hämtat upp den i källaren hos mamma för jag har fått blodad tand på det här med serier (och beställt alla Ms. Marvel som finns utgivna). Därefter läste jag Rush Oh! av Shirley Barrett och det var en trevlig överraskning att få läsa om en period i australiensisk historia jag inte visste något om. Efter det läste jag Eligible av Curtis Sittenfeld, som jag fullkomligt slukade. Eligible är en modern version av Pride and Prejudice och jag hade mina reservationer inför projektet (mest för att de övriga böckerna i The Austen Project verkar ha floppat), men Sittenfeld lyckas med sin modernisering, mycket tack vare att hon flyttar hela handlingen till USA.

Efter den något mer glada och lättare tonen som både Rush Oh! och Eligible har, så valde jag att börja ge mig i kast med poesi. Jag vet inte om Ted Hughes är en så bra poet att börja sin nöjesläsning av poesi med och jag kommer antagligen få komma tillbaka till dikterna om Crow många, många gånger. Men det är också det som tilltalar mig med poesi; att man alltid kan läsa om och hitta nya infallsvinklar och nyanser. Hughes Crow är en väldigt mörk och makaber samling och det var många gånger jag slängde ett öga på medpassagerare i kollektivtrafiken för att se om de visste vad jag läste. Efter Crow gav jag mig i kast med Max Porters Grief is the Thing with Feathers som bygger på Hughes Crow. Jag hade tidigare läst merparten av boken på Foyles i London, men nu hade jag fördelen att ha Crow i ryggsäcken och en lugnare lässtund än foajén i en bokhandel.

Efter både Crow och Grief is the Thing with Feathers ville jag fortfarande läsa mer poesi och det jag hade hemma var Search Party av George the Poet. George the Poet har sin grund i spoken word-scenen och är inte alls lika tungläst som Hughes och Porter, så det blev tvära kast i min poesiläsning. Jag vet inte riktigt hur jag ska fortsätta från Hughes och George the Poet, men jag vill definitivt nöjesläsa mer poesi och inte bara läsa poesi för jobbet.

Månaden avslutades med en roman, Ön av Lotta Lundberg, eftersom jag ska gå på en skrivarkurs med henne i sommar. Det är det första jag läst av Lundberg och jag gillar det jag läser. Hon skriver bra och gör välkonstruerade historier, men jag vet inte om jag känner så mycket? Jag blir inte engagerad. Vi får se hur jag känner med Timme noll som är nästa bok av henne som jag tänkte försöka hinna med innan skrivarkursen.

Äntligen är läsflytet tillbaka, precis i lagom tid till semestern. Nu kommer också bloggen vakna till liv igen, och jag kommer att skriva om både semesterläsningen och recensioner av allt jag läst.