Juni 2015

Ännu en månad har gått och det känns som att juni blev en bättre läsmånad för mig än maj. I maj var jag mest stressad, vilket jag visserligen var i början av juni också, men det kändes som jag fick mer läsro. Därför förvånar det mig när jag ser på min lässtatistik och inser att jag inte alls läst fler böcker än i maj. Dessa böcker läste jag i juni:

Heidi Julavits: The Folded Clock

Benjamin Alire Sáenz: Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe

J. K. Rowling: Very Good Lives

Anne-Marie Körling: Den meningsfulla högläsningen 

Trots att jag upplevde mer läsro och läsflyt så är det nog Julavits bok som drog ut på tiden. Det var väldigt svårt att tidvis hänga med i inläggen på grund av att den inte skrevs kronologiskt och inte heller har samma handlingskurva som till exempel en roman har. De övriga böckerna gick fort att läsa och sedan har jag ägnat sista veckan i juni åt Jag ger dig solen, men eftersom den lästes ut i juli så räknar jag (tyvärr) inte med den här.

Om läsningen inte gick bra rent siffermässigt så gick bokshoppingen desto bättre (och då kan vi ändå notera att två av de lästa böckerna är lånade på biblioteket...). Jag lämnade en kasse med böcker på loppis och kom hem med två nya därifrån, vilket oftast brukar hända när jag donerar böcker. Jag hittade i alla fall Going Postal av Terry Pratchett och The Penelopiad av Margaret Atwood som en av mina favoritbokvloggare, Jean på Bookish Thoughts, har pratat sig varm om. Denna månad bytte Uppsala English Bookshop lokaler i Stockholm, från Gamla stan till SoFo och naturligtvis var jag tvungen att gå dit och botanisera, men det slutade inte i mer än en (1) bok: Very Good Lives. Jag är stolt över att det inte blev mer för egen del, men också lite ledsen att det kunde stödja affären mer. Jag har också "råkat" lägga en beställning på Bookdepository eftersom jag kände att min sommarläsning behövde lite mer ungdomsböcker och fluff, vilket resulterade i Will Grayson, Will Grayson av John Green och David Levithan, Hold Me Closer av David Levithan, Royal Wedding av Meg Cabot och Paper Towns av John Green inför filmpremiären denna månad. Eftersom jag jobbar i bokhandel är det omöjligt att inte komma hem med böcker då och då; denna månad blev det Med andra ord av Jhumpa Lahiri och Kroppspanik av Julia Skott. Dessutom vann jag Madame Bovary av Gustave Flaubert i en tävling på Instagram som Albert Bonniers förlag ordnade och jag har aldrig läst den så kanske att jag hinner med den inom en snar framtid.

Det är mycket böcker på min lista denna sommar och jag kanske har varit något optimistisk. Jobbar trots allt fortfarande två veckor till innan jag får ägna mig åt läsningen förutsättningslöst.

Hur var er juni? Läste ni något riktigt bra som ni vill rekommendera (eller kanske något ni vill avråda ifrån) eller hittade ni något riktigt kap?

#bokhorafotoutmaning, en enkätversion

Juni är slut och Bokhoras fotoutmaning är över. Det har varit inspirerande att se era bidrag i mitt Instagramflöde. Jag valde att inte delta i realtid så att säga, utan har tänkt att jag väljer ut de rubriker som intresserar mig och gör en hederlig gammal enkät om det.

1. Min favoritbok

Det här är så himla svårt. Jag vill säga Harry Potter (och därmed fuska lite) eftersom dessa böcker öppnade en hel läsvärld för mig och ingenting har någonsin varit detsamma igen. Dessutom är den här magin att få uppleva väntandet inför nästa bok någonting jag nog aldrig tror att jag kommer få uppleva på samma sätt igen. Nu när jag läser om serien (har möjligtvis en liten paus i omläsandet eftersom jag efter ett år endast läst del ett till tre), eftersom jag endast läst de senare böckerna en gång vardera, är det som att återbesöka min uppväxt. Det är inte bara Harry jag läser om, utan jag reser även tillbaka i min egen tidslinje. Jag kan vid vissa passager minnas exakt var jag läst de orden tidigare. Hemma i soffan, i en husvagn på landet, i ett loft hemma hos min pappa, som bänkbok i skolan... Ibland när jag säljer Harry Potter-böckerna idag kan jag avundas de som fortfarande har hela äventyret framför sig, men samtidigt tycker jag också synd om dem för att de aldrig fick uppleva hajpen med midnattsköer och den spända förväntan inför nästa bok.

Okej. Jag älskar också What I Loved av Siri Hustvedt väldigt mycket.

Aningen orelaterad bild, men om jag kan få in Colin Firth i detta inlägg så gör jag det. Detta är alltså COLIN FIRTH när jag besökte Harry Potter Studio Tour i London för två år sedan.

2. Bokmärken

Det senaste året har jag använt gratisbokmärken från New York Public Librarys kampanj #ireadeverywhere som de startade förra året, då jag passande nog var på semester i New York och kunde besöka deras utomhusbibliotek. Annars brukar jag använda bokmärken från Pocket Shop (de gamla i hårdare papp, eftersom jag brukade jobba i en Pocket Shop-butik har jag en bunt hemma) eller de som följer med bokpaket från Bookdepository.

Utomhusbiblioteket på New York Public Library förra året.

3. Läser just nu

I'll Give You the Sun av Jandy Nelson. Och HE-RRE. Vilken bok. Den kommer åka rakt upp på min topp 10 för året.

4. Tidningar jag läser

Jag läser inte så mycket tidningar. Jag brukar läsa New York Times Review of Books på internet varje helg innan de 10 gratisartiklarna man får läsa tar slut. Jag brukar även läsa New Yorker. Men den tidningen jag nog läser mest frekvent är Pedagogiska magasinet som jag verkligen älskar. På jobbet brukar jag läsa Svensk Bokhandel och har blivit så van med det de senaste fyra åren att jag eventuellt måste beställa en prenumeration när jag slutar nu i juli. Språktidningen läser jag vid tillfälle, oftast när min svärmor lånar ut den till mig.

5. Ska läsa sen/TBR

Jag publicerade en lista här som jag försöker följa (har redan lyckats beta av tre titlar på den, så den fungerar någorlunda), men annars har jag fått hem All My Puny Sorrows av Miriam Toews som jag ska försöka läsa så snart som möjligt eftersom det är ett bibliotekslån. Jag vill också läsa Meg Cabots Royal Wedding eftersom Princess Diaries var/är mitt guilty pleasure. Har också fått hem Paper Towns av John Green och Will Grayson, Will Grayson av John Green och David Levithan samt Hold Me Closer av David Levithan som jag vill försöka läsa också. Pjuh.

7. Tips för att bota lässvackor

För mig fungerar ungdomsböcker nästan alltid för att bota en svacka. Till exempel hade jag en nyss, men I'll Give You the Sun har rått bot på den.

8. Den bästa platsen att läsa på

När jag är på resande fot, till exempel på tåg eller flyg. Det är något med att resa samtidigt som jag reser i boken som är helt magiskt (att läsa är att resa, anyone?) och just tåg och flyg brukar vara ett tillfälle för avkoppling och nedkoppling för mig då jag inte blir lika distraherad av min telefon.

Min omläsning av Harry Potter and the Chamber of Secrets tog jag med mig på walesiskt tåg mellan Cardiff och Caerphilly förra året.

10. Senaste boken jag fått

Jag kan inte ens minnas den senaste boken jag fick eftersom ingen vågar ge mig böcker. De tror att jag läst alla redan, vilket är tråkigt, men också förståeligt från mina nära och käras sida. Oftast får jag presentkort så att jag kan välja böcker själv. Det senaste presentkortet fick jag på min födelsedag förra december och då köpte jag Mandarinerna av Simone de Beauvoir, 40 - Constant reader av Linda Skugge, Att skriva av Marguerite Duras och Väggen av Marlen Haushofer. Av dessa har jag endast läst Skugges bok än så länge.

11. En överskattad bok

The Corrections av Jonathan Franzen, också den enda bok som jag till dags dato varit tvungen att avsluta. Jag förstår inte grejen med Franzen trots att hans böcker borde vara right up my street. Jag älskar familjeskildringar, gärna dysfunktionella sådana, men jag störde mig så mycket på exakt alla karaktärer i The Corrections att jag bara inte kunde fortsätta läsa. Det var som att bli tvingad att umgås med personer man hatar.

12. En bok som förtjänar mer uppmärksamhet

Station Eleven av Emily St John Mandel. Jag tänker tjata om denna bok tills den publiceras på svenska. Och sen kommer jag tjata ännu mer för att få er att läsa den.

13. Senaste bokinköpet

Kroppspanik av Julia Skott som jag beställde hem från jobbet. Jag har hört mycket gott om den så himla länge och nu när jag äntligen börjat få bukt med hjärnspöken och börjat träna på gym igen så vill jag läsa den.

Very Good Lives - J.K. Rowling

Eftersom jag tog examen för några veckor sedan och nu lämnar 5,5 års studieliv bakom mig, kändes Rowlings tal på 2008 års examensceremoni på Harvard passande. Rowling är en av mina stora förebilder, så jag kan inte tänka mig en bättre bok att läsa inför mitt nya liv.

Jag måste väl vara en av de sista på den här planeten som inte sett talet alls, därför hade jag inte med mig hennes utförande av talet, som så många recensenter på Goodreads hade. Givetvis är det alltid något helt väsenskilt att recensera ett tal i skrift och ett tal som utförs, men jag fokuserar på talet i skrift.

Rowlings tal har två huvudpoänger och det är fantasins/föreställningsförmågans angelägenhet och att misstag är ännu ett inlärningstillfälle. Huvudpoängerna känns passande för Rowling eftersom speciellt fantasins angelägenhet är något hon byggt hela sin karriär på, vilket gör att det känns trovärdigt att dessa råd kommer från just henne. Hon menar att en god fantasi gör oss till mer empatiska människor och det är särskilt något som privilegierade människor behöver så att de kan hjälpa dem som inte har det lika bra ställt. Jag tycker det är helt fantastiskt att Rowling i sitt tal till dessa elitelever vågar framföra att de är lyckligt lottade och att de behöver hjälpa andra; det kanske inte alltid förefaller sig självklart att man inbjuds som talare och är kritisk mot etablissemanget i fråga, men jag tycker att Rowling klarar balansen bra utan att stryka Harvard medhårs.

Jag tycker också det är viktigt att hon lyfter fram att misstag inte innebär världens undergång. I ett så individfokuserat samhälle som vi lever i idag, där det är individens ansvar att själv vara sin lyckas smed, blir man lätt hård mot sig själv när det inte går enligt planerna. Jag själv är ett offer för detta  och slår mig alltid hårdast psykiskt när något går dåligt, vilket jag verkligen måste bortse från, för det är verkligen så att misstag hjälper oss att lyckas. Fungerar inte något som tänkt får man testa andra infallsvinklar, fråga om hjälp, leta inspiration någon annanstans. Det är så vi lär oss. Det är så livet ser ut. Som Rowling säger:

You might never fail on the scale that I did, but some failure in life is inevitable. It is impossible to live without failing at something, unless you live so cautiously that you might as well not have lived at all – in which case, you fail by default.

Detta är en mycket kort läsning, även för mig som är notoriskt långsam från och till. Den är 80 sidor till omfånget, men det beror till huvudsak på de stora illustrationerna av Joel Holland som upptar varje uppslag och jag tycker verkligen illustrationerna och formgivningen bidrar till stämningen vid läsningen av talet. Såhär ser boken ut om man tar av skyddsomslaget till exempel:

Ni ser ju! Perfekt examensgåva till någon.

Avslutningsvis lämnar jag ordet till Ms Rowling:

We do not need magic to transform our world; we carry all the power we need inside ourselves already: we have the power to imagine better.

Amen.

PS. Om det är någon gång man ska rättfärdiga ett bokinköp (om man känner att man behöver en ursäkt), så går alla intäkter av bokförsäljningen till organisationen Lumos.

Very Good Lives
J.K. Rowling
Sphere
2015
80 s.

Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe - Benjamin Alire Sáenz

På mitt exemplar (eller mitt och mitt, Stockholms stadsbiblioteks) av Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe av Benjamin Alire Sáenz sitter tre stora klistermärken som alla informerar mig om denna boks förträfflighet. Den är en Printz Honor book (pris för ungdomsböcker), den har fått Stonewall Book Award (pris för böcker som behandlar LGBT) samt Pura Belpré Award (pris till författare/illustratörer som är Latinos/Latinas). Dessutom har den cirkulerat runt bland bokläsare i sociala medier ett bra tag så jag har varit nyfiken, men det var inte förrän Johanna sa att detta måste bli årets sommarläsning som jag faktiskt gjorde slag i saken.

Året är 1987 och gymnasieungdomarna Aristotle och Dante lär känna varandra en sommar i kvarterets pool. Ari kan inte simma, vilket Dante registrerar direkt och erbjuder sig att lära honom. Under den sommaren lär Ari sig inte bara att simma, han lär även känna Dante som blir hans första riktiga vän. Ari är nämligen en ensamräv som inte gör några ansatser till att umgås med de andra i skolan, utan han gillar att vara ensam. Ensam och klura ut vad livet egentligen går ut på. Vem han är. Hur det kommer sig att hans bror hamnade i fängelse och varför hans familj inte pratar om brodern längre. Vad hans pappa håller inom sig från Vietnamkriget. Vad det egentligen innebär att vara mexikansk. Hur det känns att kyssa någon.

Jag gillar boken. Det gör jag. Men jag gillar den inte så mycket som jag trodde att jag skulle göra. För det första tycker jag att den är för lång. Sáenz skriver så himla långa dialoger att jag inte tycker det finns rum för så mycket annat. Jag hade gärna sett många av dialogerna kortas ner till förmån för mer beskrivande och gestaltande. Dessutom finns det nästan ingen anföring, vilket gjorde att jag rycktes ur läsningen för att försöka klura ut vem det är som säger vad. Jag gillar normalt böcker med dialoger och tycker att en riktigt välskriven dialog kan tillföra mer i gestaltande än flera paragrafers beskrivande. Men i mitt tycke drar Sáenz ut på dialogerna för mycket och dessutom tycker jag inte alltid att de är trovärdiga. Ibland skiner Sáenz igenom med sina tillrättalagda dialoger om hur han tror att ungdomar pratar, men det är väldigt svårt att som vuxen fånga autentiska ungdomsdialoger utan att det blir för konstruerat.

I början av boken tycker jag att alla karaktärerna var endimensionella. De beskrivs som att bara ha ett karaktärsdrag: Dante är stolt och Ari är orädd. Det kändes som att hela deras väsen kokas ner till dessa karaktärsdrag. En bidragande faktor till att karaktärerna känns endimensionella kan förstås vara att det är Ari som vi får följa och som karaktär är han inte särskilt nyanserad i början.

Men! Nu låter det som jag är på väg att göra en sågning och det är jag inte. Jag står fast vid att det är en för lång startsträcka innan boken sätter igång, det är för många oväsentliga dialoger som tidvis inte känns trovärdiga och endimensionella karaktärer. Men boken tar sig. Ungefär halva boken in upplever jag att boken lyfter. Det händer vissa dramatiska saker som gör att allting står på sin spets och jag upplever att karaktärerna växer och inte blir platta längre. Jag börjar gilla att boken handlar om det ständiga sökandet som ofta upptar tonåren. Vem är jag? Varför agerar jag såhär? Vad är meningen med livet? Jag gillar att boken beskriver mexikansk kultur i USA eftersom det inte är någonting jag läser om ofta. Det är tur att slutet plockar upp boken och jag tycker verkligen om den mot slutet och vill inte lämna Ari eller Dante, men jag hade önskat att boken var lite kortare och koncentrerad än vad den är.

På svenska heter boken Livets outgrundliga mysterier och gavs ut på Gilla Böcker 2015.

Aristotle and Dante Discover the Secrets of the Universe
Benjamin Alire Sáenz
Simon & Schuster
2012
359 s.

The Folded Clock - Heidi Julavits

Sedan ett år tillbaka skriver jag dagbok (igen), vilket gör att jag ständigt letar efter andras upplevelser av dagboksskrivande. När jag så läste om The Folded Clock av Heidi Julavits i New York Times Review of Books la jag genast ett inköpsförslag till biblioteket för att jag blev nyfiken.

Premissen för Julavits The Folded Clock är att hon går tillbaka till sin barndoms dagböcker och antar att hon där ska hitta fröet som gjorde att hon senare valde att bli författare, men det hon finner är mediokra inlägg som alla börjar med formeln "Today I..." Hon bestämmer sig där och då för att börja skriva dagbok igen nu när hon är publicerad författare och professor i creative writing i New York. The Folded Clock är resultatet av två års dagboksskrivande och trots att hon kritiserade sin barndoms inlägg börjar hon ändå varje inlägg med "Today I..." i ett försök att återföda sig själv, att förfina sin barndoms uttryckssätt.

Jag vet ärligt talat inte vad jag förväntade mig. Att läsa folks dagböcker är ju rätt tråkigt, egentligen? I alla fall om det inte är någon person som levt igenom extraordinära situationer. Jag tänker på Anne Frank såklart. Eller för den delen Virginia Woolf, som visserligen inte levde igenom ett krig, men väl stred ett inre krig. Julavits är i 40-årsåldern. Under terminerna bor och jobbar hon på Manhattan och under somrarna bor hon i Maine. Ibland reser hon bort på olika skrivsemestrar eller konferenser. Hon träffar sina vänner. Hon simmar i hamnen i Maine. Hon skriver ofta om hur hon träffade sin man. Hur hon skiljde sig från sin ex-man. Hon ser väldigt mycket på The Bachelor.

Trots att jag under läsningen av The Folded Clock flera gånger tänkte att det ändå är rätt tråkigt att läsa om en helt vanlig människas liv och tankar, så kan jag ändå inte avfärda boken som dålig. Det är ändå någonting i den helt vanliga Svenssons liv som också måste få skildras. Ska litteraturen bara tillhöra de människor som uppfyller särskilda kriterier? Jag uppskattar böcker som till exempel Att föda ett barn eller Stoner just för att de skildrar helt vanliga människors liv. Men till skillnad från Att föda ett barn och Stoner har Julavits ingen egentlig handling eller röd tråd och dessutom är hennes dagbok såklart inte en roman. Dagboksinläggen är inte ens i kronologisk ordning utan de kastas om huller om buller och det kanske är det som gör att jag bitvis kommer på mig själv med att gäspa under läsningen. Jag får ingen röd tråd som håller mig i handen och ledsagar mig. Jag upplever ingen utveckling av historien. Men det kanske är det som är charmen? Att få läsa om helt normala människor som man kan identifiera sig med? Som också tittar på skräp-tv och försöker balansera liv med barn, jobb och semesterledighet.

Men helt Svensson är inte Julavits. Jag tycker att hon skriver fantastiskt, vilket gör att jag nog kommer att försöka läsa en roman av henne.

The Folded Clock: A Diary
Heidi Julavits
Doubleday
2015
304 s.

Någon slags sommarläsning

Glad midsommar! Vad passar bättre denna (så kallade) sommardag än att prata om sommarläsning? Att det regnar bidrar bara till läsningsstämning.

Normalt brukar jag ha en lista över potentiella sommarläsningsböcker redan i maj, men denna år har sommarläsningspeppen uteblivit. Jag tror det beror på att jag har haft så mycket annat att fokusera på, till exempel att bli klar med examensarbetet och faktiskt ta examen och avsluta mina studier. Det känns fortfarande inte som att jag har något sommarlov trots att jag tog examen förra söndagen, men det kan bero på att vår examinator vill att vi ska redigera uppsatsen innan publicering och det arbetet pågår fortfarande trots att terminen är slut. Dessutom jobbar jag samtidigt (min sista sommar som bokhandlare!), vilket gör att det inte riktigt blir någon ledighet ändå.

Hur som helst, har jag nu slängt ihop en hög med böcker som ackumulerats under året och som jag åtminstone vill försöka läsa i sommar. Överst i högen ligger tre pedagogiska böcker som jag vill försöka hinna med innan jag börjar jobba i augusti. Trots att jag nu är klar med min utbildning vill jag aldrig sluta att förkovra mig eller följa med i forskning som berör mitt yrke. Den dagen jag anser att jag är färdig lärare är den dagen jag hoppas att jag slutar arbeta som det. Nåväl, böckerna är Den meningsfulla högläsningen av Anne-Marie Körling eftersom jag vill arbeta mycket med högläsning, Mindset av Carol Dweck därför att jag tror att den kommer berika mitt sätt att se på mina elever och kollegor och slutligen Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham därför att jag deltar i en pedagogisk läsecirkel online, #pedaläslyft, och då ska vi läsa och diskutera den samt Malin Rasmussons avhandling Det digitala läsandet.

Förutom de pedagogiska böckerna vill jag även försöka läsa mer deckare eftersom jag normalt sett inte alls läser deckare. Denise Mina har jag varit nyfiken på ett tag och när jag såg henne på Babel befästes min nyfikenhet ännu mer. Tidigare har jag hört att hennes böcker om Paddy Meehan ska vara bra, därför börjar jag med den första boken med henne, The Field of Blood. Sedan vill jag läsa i kapp Robert Galbraith/J.K. Rowlings böcker innan släppet av den tredje nu till hösten. Trots att jag är ett stort fan av Rowling (jag växte ju trots allt upp med Harry Potter) så har jag inte känt mig sugen på hennes deckare, men å andra sidan är ju egentligen Harry Potter-böckerna upplagda som deckare med sina whodunit-mysterier, så varför inte ge sig på dessa? Eftersom jag tagit examen och ändå är inne på nåt slags "läsa allt av Rowling som jag har missat"-spår så åkte Very Good Lives med i högen också.

Sommaren för mig är aldrig komplett utan några ungdomsböcker och detta år vill jag gärna läsa Paper Towns av John Green, vilken är den enda förutom Will Grayson, Will Grayson som jag inte läst av honom. Dessutom vill jag hinna läsa den innan filmatiseringen kommer ut. Rachel Cohn och David Levithans Dash & Lily's Book of Dares hajpade min chef i våras och jag läste ju och gillade deras Nick & Norah's Infinite Playlist när det begav sig, så då kan jag gott sätta tänderna i denna också. Jandy Nelsons I'll Give You the Sun är ett givet val i sommar då jag läste och älskade hennes The Sky is Everywhere i vintras. Jag skäms att jag inte läst hennes senaste tidigare än så, men den som väntar på något gott...

Slutligen har Kate Atkinsons Life After Life och Kazuo Ishiguros The Buried Giant kommit med i högen eftersom de var väldigt omtalade när jag var i London senast och jag blev nyfiken på dessa. Atkinson vill jag läsa därför att jag är väldigt nyfiken på uppföljaren A God in Ruins och Ishiguro vill jag läsa för att... well, han är Ishiguro. Och för att han verkar gett sig in på fantasyspåret.

Efter denna smärre uppsats undrar jag nu: har jag missat någon bok som jag absolut måste läsa i sommar? Har ni läst dessa böcker och vad tyckte ni om dem? Vad läser ni i sommar?

Maj 2015

Nu har jag bloggat i några månader och känner att den här bloggen behöver mer än bara recensioner, därför tänker jag nu också införa någon slags månadssummering. Jag vill inte att min blogg bara ska vara en uppräkning av böcker jag läst och vad jag tyckte om dessa (även om det naturligtvis är bra för mitt minne till exempel), utan jag vill ha lite mer texter om min relation till läsning och inlägg om allt som har med böcker att göra överhuvudtaget. Därför tänker jag nu försöka göra månadssummeringar, inte som en regelrätt lista med statistik (jag läser inte tillräckligt mycket för att det skulle bli intressanta siffror), utan jag vill snarare ha en krönikeliknande form om böcker jag läst, lånat, köpt, fått och tankar kring litteratur och läsning som jag haft under månadens gång. Det är nämligen sådana bloggar som jag själv gillar att läsa allra helst. So without further ado, så här såg min maj 2015 ut:

Maj månad var en riktigt bra läsmånad för mig. Jag läste ut fem böcker, vilket måste vara något slags rekord, för jag är normalt inte en snabb läsare. En av dem, The Paying Guests, hade jag dock hållit på med sedan mars, så den kanske inte räknas fullt ut. Hur som helst är de böcker som blev lästa i maj följande:

Sarah Waters: The Paying Guests
Elizabeth Hand: Illyria
Emily St John Mandel: Station Eleven
E. Lockhart: The Disreputable History of Frankie Landau-Banks
Terry Pratchett: The Colour of Magic

Jag tror att mitt läsflyt kan ha att göra med att jag under denna månad skrev på mitt examensarbete. Normalt läser jag inte alls i den inledande perioden av en uppsatskurs eftersom jag då slukar sekundärlitteratur i form av avhandlingar och andra forskningsrapporter och inte känner mig särskilt redo för att läsa ännu mer vid dagens slut. Men när jag kommit över inläsningsfasen och endast har skrivandet och analysen kvar brukar jag fullkomligt sluka böcker, antagligen på grund av det akuta behovet av verklighetsflykt. Läsflytet försvann tyvärr i slutet av månaden när jag läste The Colour of Magic, inte för att det är en dålig bok, men den läsningen var nog inte den jag behövde just då eftersom den kräver sin läsare på grund av avsaknad av egentlig handling.

Mitt bokhyllerensande fortsätter och jag har gjort mig av med säkert fler än femtio böcker denna månad som jag lämnat till second hand. Dock har jag kommit hem med böcker som jag råkade köpa när jag donerade mina. Eftersom min bokhyllerensning mest går ut på att rensa ut gamla lästa pocketböcker som jag inte vill behålla på grund av att jag föredrar inbundna böcker (mer om detta i ett framtida inlägg känner jag) som håller bättre i hyllan och för omläsningar så kom jag hem med riktigt fina inbundna kap, till exempel Tove Janssons Sommarboken, Lena Anderssons Utan personligt ansvar (jag tror inte ens att boken är läst) och Åsa Linderborgs Mig äger ingen. I bokhandeln där jag jobbar har hela personalen fått dille på Maggie O'Farrell och när jag hittade The Hand That First Held Mine för 20 kronor på Stadsmissionen kunde jag inte låta bli den heller. Dessutom fick Babel mig att köpa Denise Minas första deckare om Paddy Meehan, The Field of Blood, men eftersom det inte är ett så digert utbud av inbundna engelska böcker på second hand i Sverige beställde jag den från AbeBooks.

Jag hoppas att juni innehåller mer läsglädje och bokslukeri och att jag kanske kan börja konstruera min sommarläsning för i dagsläget har jag verkligen ingen aning om vad jag kommer läsa i sommar och jag brukar normalt ha en färdig hög redan i maj.

PS. Har verkligen inget svenskt förlag plockat upp Station Eleven? Det är verkligen årets bok för mig hittills.