tisdag 29 december 2015

Allt jag inte minns - Jonas Hassen Khemiri

Hurra, idag fyller jag år! Vilket bättre sätt att fira finns det än att skriva en recension av min favoritförfattares senaste bok?

I min recension av The Buried Giant av Kazuo Ishiguro skrev jag:

Det säger sig självt att när man har karaktärer som förlorat minnet är det väldigt svårt att få till något slags djup, för vilka är vi egentligen utan våra minnen? Jag gillar tanken på att trots detta har Ishiguro velat skriva en roman om just minnet, eller snarare avsaknaden av det, och vilka vi är utan våra minnen. Jag känner med Axl och Beatrice när de får små minnesbilder som de tillsammans försöker pussla ihop och tycker att de stundtals blir komplexa karaktärer, men det räcker inte att det gnistrar till ibland.

Där Ishiguro inte lyckas helt och hållet tycker jag att Jonas Hassen Khemiri i Allt jag inte minns lyckas mycket bra. Allt jag inte minns är nämligen en roman om just minnet. Däremot använder sig Khemiri av karaktärer som minns mycket väl, men på olika sätt. I centrum har vi författaren som försöker ta reda på vem Samuel var och varför han dog och för att ta reda på det så intervjuar han Samuels vänner Vandad och Pantern, hans ex Laide och några tappra försök att intervjua Samuels mormor och mamma.

Alla har olika syn på Samuel och hans liv. Det är flera röster som trängs i romanen; det är Vandad som själv utnämner sig till Samuels bästa vän, men som nu sitter inspärrad. Det är Laide som var Samuels stora kärlek, men hon har nu lämnat landet. Det är Pantern, ännu en av Samuels bästa vänner och hans första kärlek, som även hon lämnat landet. Det är Samuels mormor som tappat minnet och Samuels mamma som helst inte vill minnas alls. Mitt i alla dessa minnen finns minnet av Samuel, men inte hans röst. Eller finns den där, bland alla pusselbitar?

Trots att Samuel själv inte kommer till tals (nåja) så målas ändå en bild av hans liv upp. Hur han blev vän med Vandad (eller kanske bara mer än vän?) och de delade lägenhet tillsammans. Hur han träffar Laide på sitt jobb på Migrationsverket och blir blixtförälskad. Hur han har varit kompis med Pantern sedan barnsben och kanske även förälskad i henne? Hur han tar hand om sin mormor när hon tappar minnet. Det sägs att man ofta kan definiera saker genom att säga vad de inte är och lite så fungerar Khemiris roman. Eftersom Samuel är död kan inte författaren intervjua honom, men han kan intervjua alla runt omkring Samuel och på så sätt måla upp konturerna för hålet som är Samuel. Genom att måla upp konturerna kan man ändå gissa sig till vem han var. Eller kan man egentligen det? Vandad säger att han har fotografiskt minne och kommer ihåg allt, men är hans sanning den rätta? Finns det en rätt sanning?

Det intressanta med Khemiri är att han inte bara leker med språket på ett fantastiskt sätt, han leker även med jaget. Vem är berättarjaget i historien och vem är Samuel? Enligt vissa gjorde han si och enligt andra så. Det är väldigt intressant att få läsa motsatta tolkningar i Samuels sätt att vara, ofta iscensatta av Vandad och Laides minnen, som ofta skiljer sig åt och det får en också att tänka. Hur kommer jag själv att bli ihågkommen när jag dör?

Allt jag inte minns
Jonas Hassen Khemiri
Albert Bonniers Förlag
2015
331 s.

3 kommentarer:

  1. Grattis! Idag har du (vi) också namnsdag! I den finlandssvenska kalendern ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskar den finlandssvenska kalendern! Födelsedag OCH namnsdag, det är som att jag fått jackpott. Tack!

      Radera