Rush Oh! var en av de nominerade böckerna på den långa listan till årets Bailey's Prize, men jag hade redan haft den på radarn innan dess sedan eminenta Anna på A Case for Books tipsat om den på sin kanal. Eftersom jag aldrig läst en bok om valjakt (men efter denna blev jag ändå sugen på Moby-Dick, något jag aldrig trodde att jag skulle bli) och sällan läser böcker som utspelar sig i Australien, så var jag nyfiken på att vidga mina vyer.
Rush Oh! är en roman som utger sig för att vara en memoar. Berättarjaget, Mary Davidson, är dotter till den välkände, orädde, valjägaren George "Fearless" Davidson och romanen handlar om säsongen 1908. Varje säsong kommer det ett antal män till Eden och gården vid Kiah där familjen Davidson bor för att hjälpa till att jaga valar. Säsongen 1908 kommer den före detta pastorn John Beck dit och den unge Mary fattar genast tycke för honom, men är han verkligen den person han utger sig för att vara? Förutom att inte veta något om valar överhuvudtaget, så verkar hans bakgrund som pastor också mycket osäker och det börjar gå många rykten bland valjägarmännen.
George "Fearless" Davidson var en man som fanns på riktigt och han var en aktiv valjägare i Eden i Australien i början av 1900-talet. Det som var så speciellt med honom och hans familj var att de till sin hjälp hade en flock späckhuggare som hjälpte till och de kunde känna igen varje späckhuggare på deras fenor och därför hade de också namn. I efterordet till romanen skriver Barrett att detaljer om själva valfisket och späckhuggarna är så sant som det kan bli. Hon har ägnat timmar åt research i länsbiblioteket för New South Wales och letat i gamla tidningsklipp om Davidson och hans späckhuggare. Utöver det är romanen fiktion och medan Davidson levde med sin fru och sina barn hela livet, har Barrett i sin fiktiva framställning av hans liv valt att göra honom till änkling och helt hittat på hans barn.
Berättarjaget Mary är den äldste i familjen Davidson i Barretts framställning och det är hon som får ta hand om hemmet såväl som hennes yngre syskon. Mary är verkligen en karaktär som jag gillade och det finns en otrolig humor i hennes framställning av livet i Eden. Hon påminner mycket om Cassandra i I Capture a Castle och Anne i Anne på Grönkulla i sin älskvärda humor och klantighet. Däremot hade jag önskat att man faktiskt hade fått reda på lite mer av hennes eget liv istället för livshistorierna hos de personer runt omkring henne. Vi får veta mycket om hennes pappa och syster Louisa, såväl som ödena för de övriga syskonen, men om henne får vi inte veta så mycket mer än att vi får lära känna henne i hur hon berättar om andra.
Jag tycker mycket om språket och framställningen av boken, men jag tycker också att det blir problematiskt i de långa passagerna om valfisket och konversationer valjägarna emellan, för Mary själv beskriver att hon knappt aldrig fått sett en valjakt, men ändå lyckas hon beskriva mycket i detalj. Några gånger när detta sker och hon beskriver det som händer valjägarna emellan ursäktas det med att hon pratat med pastorn John Beck, eller hennes bröder som också är med i valjägarbåtarna och att det är deras detaljer hon beskriver, men sättet hon skriver är så himla detaljerat att man ibland undrar vad som egentligen hände i framställningen och vad som är hennes livliga fantasi. Det hade kunnat vara ett bra exempel på en opålitlig berättare, men jag tycker ibland att det blir för mycket hafsverk och efterkonstruktioner när Mary i någon bisats lägger till "som John Beck beskrev det" efter en tre sidor lång framställning.
Trots att jag hade önskat att veta lite mer om Mary, som ju ändå är romanens berättarjag, och dessa berättartekniska problem, så kan jag ändå varmt rekommendera Rush Oh! framför allt för att man får veta lite om australiensisk historia, men också för att man inte kan låta bli att gilla berättarjaget Marys ton.
Dessvärre har jag inte lyckats hitta någon information om att ett svenskt förlag köpt rättigheterna, men jag hoppas att det kommer att ske snart.
Rush Oh!
Shirley Barrett
Virago
2016
368 s.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar