söndag 12 juli 2015

I'll Give You the Sun - Jandy Nelson

Åh, varför väntade jag så länge med att läsa Jandy Nelsons senaste, I'll Give You the Sun, när jag älskade hennes debutroman The Sky is Everywhere? Jag är i alla fall glad att jag nu har läst den, men också ledsen över att jag inte längre har den oläst.

I I'll Give You the Sun får vi möta tonårstvillingarna Noah och Jude. Noah är ung och rätt naiv, han ser världen i färger och djur medan Jude är den mer populära av de två som får surfa med alla äldre killar och hänga med de populäraste tjejerna i skolan. Genom att få vartannat kapitel berättat av Noah i 13–14 års ålder och Jude när de är i 16-årsåldern anar vi att något stort händer under dessa år. De som en gång var så nära varandra och delade själ, har nu plötsligt ombytta roller. Det är numer Jude som söker sina konstnärliga rötter medan Noah är den populära killen som idrottar. Vad är det som hänt med Noah och Jude egentligen?

Som jag älskade den här boken. Nelson lyckas ge Noah och Jude två helt olika personligheter genom språket i de olika kapitlen. Medan Noahs språk är färgsprakande och metaforiskt är Judes mer sparsmakat och sökande. Det märks att Nelson är poet och att hon lagt ner mycket energi på att både Noah och Jude ska kännas som två olika individer men ändå en del av samma enhet. Eftersom Noah är den första läsaren möter är det också honom jag lär känna och tycker bäst om. Jag älskar hans sätt att se världen. Han ser att hans mamma har galopperande hästar inuti sig, han målar världen svartvit när han är ledsen och han målar in sig i stjärnhimlen tillsammans med grannkillen Brian som han blir hopplöst förälskad i. När vi får möta Jude har det gått några år och det hemska har hänt. Jude har blivit mer försiktig, paranoid och hypokondrisk. Hon ser hälsorisker överallt och använder alla möjliga knep för att få tur i livet. Dessutom ser hon, och kan prata med, sin döda farmor som också hjälper henne på vägen. Just spökena som Jude ser tycker jag Nelson hanterar på ett intressant sätt. Hon skriver aldrig att de är eller inte är spöken och vid ett tillfälle reflekterar Jude över att det kanske bara är hennes fantasi som försöker hjälpa henne, men att hon inte vet eller bryr sig om vad som egentligen är sanningen om hennes spöken (cue Dumbledore: "Of course it is happening inside your head, Harry, but why on earth should that mean it is not real?").

Förutom språket så tycker jag Nelson är helt mästerlig på att skapa relationer som känns äkta och trovärdiga. Noah och Judes relation är som en berg-och-dalbana av kärlek och hat och hon sätter precis tonen på hur det är att ha ett syskon. Noahs relation till Brian och Judes relation till Oscar beskrivs också helt fantastiskt; det var inte bara en utan flera gånger som det riktigt pirrade i magen av igenkänning och kärlek. Relationerna som Nelson beskriver känns så självklara och aldrig krystade, som Judes relation med Guillermo. Ibland kan jag uppleva i böcker att vissa relationer känns för uppstyltade och uträknade men Nelson lyckas verkligen att göra karaktärer som riktigt springer från boksidan rakt in i hjärtat.

Om det inte framgått från det här inlägget så vill jag bara säga: Läs den NU.

På svenska heter boken Jag ger dig solen och gavs ut på Gilla Böcker 2014.

I'll Give You the Sun
Jandy Nelson
Dial Books
2014
384 s.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar