All My Puny Sorrows - Miriam Toews

Från att i princip inte ha läst något av kanadensiska författare har jag i år nu läst två och jag gillar dem båda. Jag måste helt klart börja läsa mer kanadensiskt.

All My Puny Sorrows handlar om systrarna Yolandi och Elfrieda. Allt Yoli vill är att hennes syster ska leva, men allt hennes syster vill är att dö. Yoli och Elf är som yin och yang. Den ena vill dö, den andra vill leva. Yoli är en framgångsrik klassisk pianist med ett lyckligt giftermål och hus, medan Yoli har en strulig bakgrund, två skilsmässor och två barn med olika män och verkar aldrig lyckas få klart romanen hon skriver på. Trots dessa olikheter hör de ändå ihop, de är systrar som lämnat den konservativa mennonitiska byn för något större: Elf för konserter över hela världen och Yoli för Kanadas största stad.

När vi börjar boken gör vi det i dåtiden då Yoli berättar om hur de bytte hus trettio år tidigare. Sedan växlar hon till nutid och vi får veta att hennes syster Elf har försökt begå självmord och sedan kastas vi tillbaka till ännu ett gammalt minne. Den här början gör det svårt för mig att etablera något slags sammanhang när jag börjar läsa boken. Utspelar den sig på sjuttiotalet? Utspelar den sig i nutid? Eller kanske båda? Det kommer att dröja några kapitel innan jag förstår upplägget av romanen och vilka dessa systrar egentligen är. Dessutom använder Toews ingen normal formatering av texten för att skilja på vad som är dialog och vad som är berättande. Eftersom jag inte läst något av Toews innan tar det alltså några kapitel innan jag lyckas etablera handlingen och till en början gör denna avsaknad av direkt anföring och formatering genom till exempel citationstecken att jag känner mig avskärmad från Yoli och Elf. Som att det finns en glasvägg emellan oss och jag kommer inte åt dem. Det är som att någon berättar för mig "först hände det, sedan det och då tyckte jag såhär" och det engagerar mig inte. Men när jag väl har förstått upplägget och vant mig vid Toews språk klarnar allt och glasväggen mellan oss försvinner. Jag engagerar mig i systrarnas öde och tvingas till att reflektera över mina egna åsikter om livet och döden.

Bortsett från denna initiala förvirring och invänjningsperiod när det kommer till Toews sätt att skriva så gillar jag boken. Jag gillar främst Toews språk och hennes användning av metaforer och liknelser. Samtidigt som de är vackra och jag tänker att jag inte visste att man kunde använda språket på ett sådant sätt, så är hon också dråpligt rolig. Toews vet exakt hur man balanserar på den sköra gränsen mellan liv och död, mellan allvar och humor på ett sätt som bara sådana som varit i liknande situationer kan göra (hon har sagt att romanen är delvis självbiografisk eftersom hennes egen syster begick självmord). Jag gillar också hur hon låter en av sina karaktärer säga att hon hatar böcker om ledsna människor, "Okay, she's sad! We get it, we know what sad is, and then the whole book is basically a description of the million and one ways in which our protagonist is sad." och sedan slår hon hål på hela detta synsätt genom att låta All My Puny Sorrows delvis handla om en karaktär som är "ledsen" och som inte vill leva mer. Hon gör det så snyggt, som en tillsägelse till alla som någonsin sagt till en deprimerad person att "det är väl bara att tänka positivt".

Jag gillar också alla litterära referenser som kryllar i denna bok. Allt från Elfs "poetiska pojkvänner" (till exempel Coleridge som även refereras till i bokens titel) till Sylvia Plath, D.H. Lawrence och Jack London. Det ger verkligen boken ytterligare en dimension när hon till exempel låter All My Puny Sorrows jämföras med Jack Londons "To Build a Fire". Vid ett tillfälle i boken diskuterar familjen just denna novell och alla har olika reaktioner på den och dessa reaktioner speglar också hur de ser på Elfs självmordsförsök på ett sätt som gör att kararktärerna får ett större djup om man läst Londons novell.

Det här är en bok som började rätt långsamt för mig, men som sedan helt oanande kröp under skinnet och kommer stanna hos mig länge.

All My Puny Sorrows
Miriam Toews
Faber & Faber
2014
336 s.